Näsdukar och rullatorer.


Inleder detta inlägg med att berätta hur trött jag är. Sedan fortsätter jag med att berätta att jag är hungrig. Det roliga är att jag vaknade för 3 timmar sen och har ätit för 1 timme sen (det var inte lite jag åt heller). Jag är alltid trött och hungrig! Jaja, man ska sova när man är trött, äta när man är hungrig och skita när man är skitnödig osv.

Mitt jullov har hittills bestått av mat och sömn, ganska skönt må jag säga. Påtal om ingenting, mitt högra knä knakar och har sig när jag rör på det. Jag är ett vrak, jag säger ju det! Min kropp är som en 70 årings redan.

Längtar tills jag får gå i pension! Jag ska titta på tv hela dagarna, lösa korsord, äta godis och kanske åka in till stan kl 09:30 och hänga på låset utanför butikerna klockan 10:00 som alla andra pensionärer. Låter bra i mina öron! Jag ska stå längst fram med min rullator och banka på butiksdörrarna med den, och muttra för mig själv. Sen ska jag dra fram min näsduk ur fickan, som jag observera använt ett par gånger redan, så den är sådär mjuk och nästan faller sönder. Jag ska jag snyta mig ljudligt för att sedan mosa ner den i fickan igen. 

Vilka framtidsplaner jag har! 

- Amanda



Beslutsångest, uppföljare: Vad, vem, hur, när, var ?!





Jaja, fortfarande sitter man här och funderar över vad man ska göra med detta liv. "Lugn, du är bara 15 år!" Ja, förmodligen så vet jag hur gammal jag är - men jag vill ha en plan. Kommer sluta med att jag steker hamburgare på någon restaurang, blir flottig och fet.

Vad, vem, hur, när, var ?!




Dessa jävla val. Vars ska jag?

Snart är det dags för gymnasieval. Jag har många "järn i elden", och har så mycket som jag vill hålla på med. Men vad vill jag rikta in mig på? Jag vill bli sångerska, jag vill bli musiklärare, jag vill bli psykolog, sjuksköterska, skådespelerska, bilmekaniker, veterinär och PIRAT såklart... Varför ska det vara så jobbigt? Jag måste skaffa mig flera identiteter och jobba med allting. Hm... Jag måste säga att stressen är överhängande. Jaja, en dag i taget. Det löser sig, som alltid!

- Amanda

RSS 2.0